Vi mins­kar fat­tig­do­men och mo­tar­be­tar ojäm­lik­het

Föreställ dig ett samhälle där inget barns skolframgång är beroende av föräldrarnas inkomstnivå och där varje ung och vuxen har lika möjligheter att klara sig ekonomiskt, att finna framgång i studierna och i arbetslivet. Föreställ dig ett samhälle där precis varje äldre kan lita på att hen i sitt sköraste tillstånd får tillräcklig vård och omsorg, och där de äldre inte behöver grubbla över om pensionen räcker till mat eller viktiga mediciner. Vi arbetar för ett sådant samhälle – och arbetet behövs.

I ljuset av statistik som publicerades 2018 är förmögenhetsskillnaderna i Finland nu större än de varit på tiotals år. Detta syns så att de rika blir rikare och de fattiga blir fattigare. Av nedskärningarna i den grundläggande och sociala tryggheten har följt att människor med de allra lägsta inkomsterna ligger efter i inkomstutvecklingen, medan förmögenheten hos de som har de högsta inkomsterna har ökat ytterligare.

Ojämlikheten ledar till problem

Den ökade ojämlikheten syns som anhopning av problem, som fattigdom och låg utbildningsnivå som ärvs från generation till generation, som märkbara hälsoskillnader och bostadslöshet. Korrelationen mellan elevens familjebakgrund och inlärningsresultaten i Finland, ett före detta Pisa-underland, har ökat snabbare än i något annat OECD-land. Forskarna anser att orsaken inte är skolorna, utan den bredare ökade ojämlikheten i samhället.

Prioritering av höginkomsttagare och kapitalinkomster i beskattningen har ökat den ekonomiska ojämlikheten också mellan könen – männen är överrepresenterade i de allra högsta inkomstklasserna medan kvinnorna är överrepresenterade i de lägsta. Den långvariga recessionen och de osäkra sysselsättningsutsikterna har hämmat eller nästan avstannat inkomstutvecklingen hos unga vuxna jämfört med andra åldersklasser.

Prioritering av höginkomsttagare och kapitalinkomster i beskattningen har ökat den ekonomiska ojämlikheten.

Enligt Finlands Bank beror detta bland annat på den ökade ungdomsarbetslösheten och att atypiska anställningar blivit vanligare. Unga vuxnas liv präglas av ännu större studielån än tidigare, anteckningar om betalningsstörningar och skuldrelaterade problem. Pensionärsfattigdom är likaså ett betydande problem i Finland. Den äldre befolkningens utkomst påverkas av såväl den förra regeringens nedskärningar i socialskyddet som de alltför höga klientavgifterna inom social- och hälsovården.

Vi vill sätta stopp för dessa utvecklingsriktningar. Ett mänskligt, jämlikt och tryggt liv hör till alla, inte de få.