Under de senaste åren har arbetet förändrats i ökande takt. Förändringen gäller såväl arbetsmetoderna och sätten att ordna arbetet som hur arbetet organiseras och själva yrkena.
Skälen till förändringarna är många: Den teknologiska utvecklingen har höjt arbetstagarnas kompetenskrav så mycket att kompetensen hos somliga i arbetsför ålder inte längre räcker till på den öppna arbetsmarknaden. Samtidigt har det industriella arbetet minskat, och nästan sju av tio löntagare arbetar redan inom servicesektorn. En del av den industriella produktionen har flyttats till andra länder, men den större orsaken bakom dess minskade andel är att arbetets produktivitet har ökat – det behövs färre anställda än tidigare.
Faktum är att de nya arbetsplatserna som skapas är å ena sidan lågavlönade serviceyrken med dåliga arbetsvillkor och å andra sidan krävande sakkunniguppgifter.
Arbetets förändring leder till att förhållandena på arbetsmarknaden.
Även digitaliseringen förändrar arbetsförhållandenas karaktär och leder till att arbetsuppgifter faller utanför ramen för lönearbete. I stället för de tidigare allmänna fasta arbetsförhållanden finns det nu allt fler som sysselsätter sig själv, som arbetar som företagare eller blandar olika arbetsformer. Arbetets förändring leder till att förhållandena på arbetsmarknaden blir gynnsamma för nollavtal, bemannings- och kortjobb och deltidsanställningar. I nuläget har cirka två av tre löntagare en fast heltidsanställning. Andelen löntagare med atypiska arbetsförhållanden växer ständigt.
Med blicken mot arbetets framtid
I mitten av förändringen vill vi säkerställa att arbetslivet utvecklas i en trygg, jämlik och rättvis riktning. Arbetslivet ska förnyas med strävan efter välbefinnande i spets. Lagstiftningen ska uppdateras till att motsvara arbetslivets förändring och med beaktande av de atypiska anställningarnas egenskaper och de självsysselsattas perspektiv.
Vi tror på att effektivisera arbetslivet och öka produktiviteten genom att satsa på välbefinnande i arbetet och flexibla arbetstidsarrangemang, inte genom arbetstidsförlängningar eller semesternedskärningar. Enligt bedömningarna uppgår samhällets kostnader för arbetsrelaterad ohälsa till så mycket som tiotals miljarder euro per år. Därför är det lönsamt att satsa på välbefinnande i arbetet, både ur ett humant och ett ekonomiskt perspektiv.